Vi alla hanterar det olika

Tror inte att det är någon som blir chockad när jag berättar att jag hade ännu en helvetesnatt inatt. Ännu en gång smärtorna som inte ville vara kompis med mig. Att inte få ordentligt med sömn gör mig helt jäkla galen. Är konstant trött då jag aldrig riktigt får vila, och känner inte att jag har energi till något. Har helt ärligt glömt bort hur det är att få sova hela nätterna och sedan få vakna utvilad. Herregud vad fantastiskt

Väcktes iallafall kring 11 när en sjuksköterska från HSV kom in till mig. Dags för kassettbyte igen, lite blodprover, och omläggning av mitt finger. Tror det var tredje eller fjärde gången jag tog blodprover denna vecka. Värderna har inte varit så bra, och man har därför velat hålla koll på dem så att de inte drar iväg ordentligt. Som tur är har de hållit sig nästan på nästan samma nivå hela veckan, hoppas på att de är snälla ett tag till.

Jag käkade sedan jättegod frukost. En familjekompis till oss kom över hit och hade köpt med sig honungsmelon, min favorit. Skulle verkligen inte ha något emot att starta varje dag med en sådan till frukost haha. Eftersom jag hade "barnvakt" passade mamma på att gå ut och ta sin dagliga terapi-promenad. Har fått en hel del frågor om hur mina nära och kära hanterar min situation, och detta är en del av mammas sätt. Lite likt mig och mitt bloggande, skriver jag varje dag mår jag rätt bra, råkar jag missa en dag känner jag dock nästan direkt hur jag helt plötsligt irriterar mig på småsaker. Och som jag sa funkar mamma och hennes promenader exakt likadant. Man kan verkligen märka på mamma om hon inte varit ut, man känner liksom av hennes frustration. Går hon ut känns hon mycket mer harmonisk och lugn i sig själv. Så ja, så hanterar mamsen sina frustrationer.

Efter frukosten gick jag ut och satte mig i det underbart vackra vädret och jobbade lite på datorn. Blev helt sjukt varmt, men klagar verkligen inte, som jag längtat efter denna värme. Kollade väderrapporten för kommande vecka och såg att det skulle vara över 20 grader hela veckan, alltså ååh, blir lycklig i hela själen! Utmanade denna gången inte ödet som jag gjorde förra gången (när jag blev som en stekt kräfta) och satt istället bara ute i någon timme. Bytte då plats till soffan och lade mig på mage där. Efter att jag suttit så länge får jag nämligen ont och behöver massage. Mamma masserade i en halvtimme tills det kom några släktingar på besök. Jag passade då på att tigga ännu mer massage av dem hehe. Gjorde sedan ett försök till att fortsätta jobba, men det slutade med att jag typ halvsov istället. Jag vet att jag skrivit att jag "jobbat" på datorn nu hela veckan men inte sagt mycket mer, ledsen för det. Kan avslöja att ni nästa vecka kommer förstå vad jag jobbat med. Så ja, ni får kika in här då, jag själv är supertaggad!

Sedan försvann kvällen iväg någonstans. Jag höll på med datorn, städade lite, och lade ut lite blocket-annonser. Tog nämligen äntligen steget att lägga ut min balklänning på Blocket då det är baltider på g nu. Känns skönt men ändå lite sorgligt. Kommer ihåg att jag köpte den som en liten "tröst", även fast jag egentligen först tyckte att den var alldeles för dyr för min budget. Men efter att jag dagen innan precis hade fått reda på att det var en tumör och inte en muskelinflammation, tyckte jag att jag var värd den. Klänningen betydde så otroligt mycket för mig då, och det är väl därför det tar emot lite att sälja den. Men vad ska jag med den till då? Jag får ju liksom inte på mig den längre, vilket gör att den endast hänger där på min dörr. Något som också ligger i tanken är att jag vill rensa bort så mycket saker jag bara kan, så att min familj får det enklare sen när de ska rensa bland mina saker. Tänker otroligt mycket på detta och får lite ångest och skuldkänslor så fort jag köper hem något nytt, vill verkligen göra allt för att underlätta för dem.

Smärtan de senaste dagarna har varit fruktansvärd hemsk. Jag har därför behövt mycket massage, och det har blivit minst fyra timmar varje dag. Så sjukt egentligen, och dessutom så jobbigt. Trots så många massagetimmar har jag ändå så pass ont, vilket jag verkligen inte kan förstå. Smärtan hindrar mig från att våga planera, att våga lämna huset, och leva mitt liv. Dessutom är jag så trött när jag inte får någon sömn, så det är tufft. Började idag med en ny dunderkur med kortison igen för att dra ner på alla inflammationer, och vanligtvis brukar då också resten av smärtorna lugna sig. Hoppas hoppas, så less på detta!

Godnatt älskade ni!

Gillar

Kommentarer

Helene K
,
Kramar i mängder <3<3<3 Jag håller alla tummar att kortisonet gör verkan.
Malin
,
❤❤❤🐻🐻🐻❤❤❤
Carola Salén
,
Kramar❤️ i mängder till dig Krigarprinssesan 👑 och mamsen 💞💕💖💗💋
Carina
,
Sänder en smärtfri hälsning till dig och hoppas den hjälper så du kan sova gott i natt 🌞
Sophia Mosen
,
Saga SUPERWOMAN ❤ Hoppas denna fruktansvärda smärta flyttar inom det närmsta.. Fortsätt kriga! Kram & Krya på💛💛💛💛💛
Jessica
,
Du är en stor förebild till att verkligen uppskatta livet och till att ta till vara på varje dag. Du är fantastisk! Kram!
Vegoztyle
Vegoztyle,
Ja hoppas verkligen kortisonet hjälper ❤️ Stor kram 💕☀️💕
nouw.com/vegoztyle
Sam
,
Funderar också på att sälja min balklänning. Fast jag får ju på mig den men när ska jag ha på mig en blå aftonklänning liksom?
Ulla
,
Lilla Saga...det gör ont i hjärtat när jag läser Dina tankar och funderingar och planeringar framåt...fy fan vad jag hatar denna sjukdom ska Du veta...Nu kan jag bara hoppas att Du får sova skönt en natt åtminstone..jag vet vilket helvete de e att inte få sova ...Bamsestora STYRKEKRAM
Ann
,
Stackare som har så ont. Hoppas du får sova bra snart det är ju viktigt oxå hur man mår . Känns det inte lite bra ändå rensa. Slippa se det man inte kan ha och köpa saker man kan ha. Självklart jobbigt kram på dig