Verkligheten med cancer

Det blev övernattning på sjukhuset som ni förstår. Denna helg blev inte alls som jag tänkt mig! I lördags var planen att gå på en fest hemma hos en kompis. En sak som jag sett framemot riktigt länge. Men vi hade ju ett litet problem hehe, jag hade ju så väldans ont! Sjuksköterskor och läkare gjorde allt i sin makt för att kunna ge mig lite permission, att jag skulle kunna få lämna sjukhuset i några timmar. Fick världens dunderkurer med mediciner, för att möjligtvis kunna dämpa smärtan under några timmar. Men nej, det var inget som ville fungera. Nu kanske ni tycker att jag är jättelöjlig, som kämpade så mycket för att gå på en jäkla fest? Men grejen är att för mig är det mer än en "jäkla fest". För mig är det ett sätt att få socialisera mig själv, få känna mig normal för en kväll, och få känna mig precis som vilken annan tonåring som helst. Men så hade vi ju det där lilla problemet... Jag har ju cancer, och den vill inte alltid det jag vill...

Istället var de tvungna att droga ner mig, eftersom jag hade så fruktansvärt ont! Var på den nivån att jag inte visste inte vart jag skulle ta vägen! Som sagt så drogade de ner mig, och sedan skjutsade de ner mig till uppvaket, så att de kunde hålla koll på min andning. Där passade de även på att sätta in epidural i min rygg, en sådan man kan få när man föder barn. Men inte bara med en spruta, utan de stoppade in en slang, som sitter där hela tiden, så det går in bedövning hela tiden!

Fått berättat för mig efteråt att det hela var väldigt kaosartat, men att jag också tydligen blev bästa vän med en av sjuksköterskorna där nere. Jag har ett svagt minne av att jag sa något i stilen att vi var bästa vänner och kramade hans hand hårt. Tråkigt nog så har jag ingen aning om hur han ser ut, kunde nämligen inte öppna ögonen, då kroppen inte ville lyda mig efter allt knark hehe. Jag kommer inte ihåg mycket från lördagen, vilket faktiskt känns väldigt bra! Tydligen var det väldigt mycket skrik och gråt från mig, och jag tycker det är skönt att slippa komma ihåg det. Har nog med trauman!

I söndags fick jag massor av besök, vilket VERKLIGEN uppskattades. Vistelsen här blir så himla mycket bättre med lite besök. Märker hur glad jag blir, och känner att dagen blir så väldans mycket lättare att ta sig igenom när man haft lite sällskap.

Jag kommer ihåg saker i stora drag från helgen, men allt är väldigt suddigt om jag ska vara ärlig. Och ja, ni hängde väl med varför?! Eftersom den pumpat i mig MÄNGDER av mediciner!

Ligger efter med dagarnas inlägg, vilket stressar mig lite, för jag vill ändå skriva om allt! Hoppas verkligen att jag hinner få upp två stycken imorgon! Vi får hoppas på det!

Sedan vill jag passa på att hälsa alla nya läsare välkomna! Vi ligger högt uppe på topplistan nu, vilket får mig så taggad att skriva! Det är tiden som inte räcker till bara!

Kramis!

Såhär ser verkligheten ut med cancer! Det är såhär jag har sett ut de senaste dagarna! Gråt, gråt, och gråt! Måste erkänna att det tar emot att lägga ut denna bild, känns väldigt personlig och blottande, men också väldigt stark och verklig! Tycker att det är viktigt att ni får se det!

Och här har ni epiduralslangen! Själv tycker jag att det ser ut som en liten mask som krupit in i ryggen på mig haha, ser väldigt äckligt ut. Förlåt för den icke existerande förvarningen till alla er som tycker detta är obehagligt att kolla på!

Gillar

Kommentarer

Joanna
,
Trots jag inte känner dig Saga så är jag orolig för dig, har tänkt på dig hela dagen! Hoppas verkligen du mår bättre så du slipper och har den fruktansvärda smärtan som du har! Jag bara önska jag kunde göra något!! Det enda jag kan göra är att skicka en tanke med Stor Kram till dig Saga från Småland!💛🌸
Gittan
,
Att livet kan vara så fruktansvärt orättvist, att en ung människa som du Saga ska behöva lida så. Hoppas innerligt att strålningen kommer att ge dig lindring. Vi har Dig i tankarna varje dag, tyvärr hjälper det ju inte dina smärtor, önskar så att vi skulle kunna hjälpa dig. Sänder dig mängder av kramar till dig vår SUPERhjälte❤️❤️❤️❤️❤️
Ulla
,
Du lilla kämpe ....Du är något utöver allt som finns......men så ledsen jag blir när jag läser om det helvete Du gått igenom nu de närmaste dagarna. Hoppas hoppas nu i skrivande stund att Du inte har ont och att Du får sova utan denna jävla värk. Massor med STYRKEKRAMAR till Dig.💞🙏🏼💞
Ulla
,
Glömde en viktig sak Saga...känn ingen stress och jäkt på att Du måste skriva när Du är så utmattad just nu....spar Din energi till Din lilla trötta kropp .
Anna
,
Tack för alla fina texter. Tack för allt du lärt mig. 💜
Kristina
,
Styrka till dig . Du berör mig .Du är en fantastisk person som ger denna vidriga cancer och vad den ställer till med din kropp och dig en kamp som jag innerligt hoppas den ska förlora.
Carina
,
Du är en förebild för mig ska du veta! Vad har jag att gnälla på allt för som är frisk o kry? Tänker på dig och kram❤️ och hoppas att du inte ska ha så jäkla ont. Fuck cancer👊
Joanna
,
Hoppas verkligen att läkarna kommer på en annan lösning för din Saga och att det finns fler lösningar om inte strålningen går längre! Dom får komma på något jävligt bra och slå sina kloka huvuden ihop, läkarna får inte ge upp om dig,,!! Har du någon möjlighet att få vård utomlands som svenska sjukvården kan betala för dig om det finns andra behandlingar som skulle hjälpa dig bättre?? Försök att kämpa, förstår att du gör ditt allra bästa,,!! Tycker verkligen det är imponerad att du ens orkar skriva om allt det tufft du får gå igenom!! Usch livet får inte vara så orättvist!!😢 Hoppas verkligen att smärtan har släppt taget om dig så du får har en bra helg!! Styrkekramar till dig Saga från Kalmar!!! 💛🌸
Veraniemandius
Veraniemandius,
Vet inte vad jag ska säga, råkade komma in på din blogg vis topplistan och visste inte riktigt vad jag gav mig inpå. Vill bara säga förlåt för att det är så orättvist. Att du av slumpen ska behöva få cancer, så sjukt jävla orättvist. Men håll ut, du klarar det. Jag tänker på dig.
nouw.com/veraniemandius
Christer
,
Vi ska kämpa, både du och jag!