Svårt att slita mig från sjukan..

Usch vad jag får ångest av att det ekar tomt här. Vill och försöker faktiskt få ut ett inlägg varje kväll, men det slutar väldigt ofta med att jag somnar haha. Denna vecka är det dock verkligen inte konstigt att det varit lite glest, för vet ni?! Det vilar typ en liten förbannelse över mig haha. Tre dagar i sträck med bara en massa otur. Ja, min kapade navelsträng har jag ju redan berättat om, därför tänkte jag nu berätta om otursdag två.

I onsdags var planen att ha en mysig dag tillsammans med Joel och Jackie, som sedan skulle följa med hem. Jag hade även bestämt med mamma att Rocky skulle få komma och stanna över natten. Med andra ord en fett bra dag! Mötte upp Joel och Jackie i stan där vi uträttade några ärenden, samt handlade mat till middagen. Efter det var det bara ett moment kvar, åka hem till farmor för att fika och hämta Rocky.

Minns ni att jag vrickade foten för några veckor sedan?! Jag har sedan dess endast gått med platta skor, då jag inte velat stuka den ännu en gång. Nu har jag dock fått två stora hälsprickor i min vänstra fot, vilket gör väldigt ont att gå på. Därför tog jag dumt nog mina klackskor för att avlasta hälen. Tänkte att jag hade fått tillbaka iallafall lite styrka i foten och att den var något läkt, även fast jag vet att det tar flera veckor för den att bli helt bra. Men, beslutet att ta mina klackskor var inget bra beslut. Lyckades trampa i en liten grop, och vrickade därför till den igen. Gjorde förbannat ont kan jag lova!

Högläge och ett ordentligt bandage satte vi på, men det svullnade på rejält ändå. Det började dessutom domna bort och dunkade en massa. Ringde därför mamma, som tyckte att jag skulle ringa till sjukhuset och rådfråga. Eftersom jag ändå har rätt så ont, trots att jag går på så stark smärtlindring, blev läkarna lite oroliga. De ville därför att jag skulle komma in och röntga för att utesluta benbrott. Så ja, länge i soffan hann vi inte sitta, farmor hann inte ens duka fram fikat. Istället blev det rally till sjukhuset, för att hinna till tiden vi fick. Resten av kvällen spenderades på sjukhuset. När klockan var runt 22 fick vi äntligen beskedet att det bara var en stukning. Anledningen till varför det gjorde så ont var nog för jag stukade upp en gammal stukning, men också för att mina muskler i det området fortfarande inte har återhämtat sig efter trycksåret jag fick för några veckor sedan.

Eftersom klockan hann bli så sent blev det varken Rocky eller mysmiddag. Istället en hamburgare på Donken innan vi åkte hem. Haha ja, och eländet slutar tyvärr inte denna dag. Berättar om otursdag tre i nästa inlägg! ;)

I brist på bilder får ni en gul Saga för några veckor sedan!

Gillar