Framtidsångest

Inatt fick jag äntligen en "normal" natts sömn på ca 8 timmar. Kan på riktigt inte ens minnas sist jag fick det och jag kan medge att jag är tokkär i vår nya AC. Vill med det också tacka er då mina "bucketlist-pengar" fick gå till detta. Ni har räddat mitt liv alltså, hade aldrig klarat denna sommar utan den. Idag har HSV varit här för kassettbyte och omläggning av mina blåsor. Därefter kom hemtjänsten och hjälpte mig att duscha vilket jag idag uppskattade extra mycket efter att ha längtat hela helgen haha.

Efter duschen satte jag mig i en solstol på baksidan och målade tånaglarna. En jäkla utmaning kan jag säga, då jag har väldigt svårt att ens nå ner till dem. Men ska man vara fin får man lida pin haha. Är man lite envis så går allt. Gjorde det ont? Fruktansvärt, men det var det värt. Nu blir jag ju nästan lite stolt när jag kollar ner på tårna och påminns av hur himla bra jag är.

Sedan blev det fram och tillbaka till stan för ett besök på sjukhuset. Denna gång bara för lite akupunktur och massage av min sjukgymnast. Idag blev fokus nacke och det var välbehövligt. Nu när jag haft rätt så ont ett tag spänner jag min nacke och får därmed väldigt ont där, och även spänningshuvudvärk. Min nacke "prioriteras" ju inte på samma sätt som mina andra muskelsmärtor. När jag kom hem placerade jag mig utomhus i dagens sista solstrålar i väntan på mat.

Nu över till ett annat ämne som jag tänkt på väldigt mycket just idag. Självklart tycker jag som många andra att det är fantastiskt att sommaren äntligen är här, man blir så lycklig av både värme och ljus. Men tyvärr framkallar detta också väldigt mycket ångest för min del. Denna sommar kommer det bli så otroligt makabert att jag är sjuk. Jag kommer inte kunna göra de där sakerna jag alltid gjort, och jag kommer inte kunna göra det där som resten av mina kompisar gör. Alla har så mycket att se fram emot, det är utlandsresor, fester, bad, härliga sommarkvällar och mycket mer. Jag vill också ha det, finns inte mycket mer jag vill ha. Det är jobbigt nu, mitt liv börjar nå sitt slut, jag blir sämre och sämre för varje dag som går och jag vet inte vad jag har att se fram emot. Jag bara väntar på att dö. Jag skäms nästan över hur jäkla avundsjuk jag är. Samtidigt som jag nästan tycker det är jobbigt att se alla så lyckliga blir jag provocerad av alla dessa människor som har allt men som väljer att inte se det. Det gör mig så frustrerad, för där sitter de med allt jag någonsin skulle vilja ha men kastar bort det. Så om du kan göra något för mig?! Lev livet som jag hade gjort allt för att få. Det känns nästan hånfullt att sitta och se hur folk bara kastar bort det.

Jag har just nu inte mycket att se fram emot, egentligen ingenting. Så nu behöver jag er hjälp. Kan ni snälla hjälpa mig hitta de där små guldklimparna, sådant man kan göra trots att man har lite ork, svårt att gå och röra på sig. Så att jag känner att jag har något att gå upp för varje morgon. Så att jag känner någon motivation när jag mår som jag mår just nu och har mest ångest. Nu behöver jag er!

Inte så graciösa bilder men vill med dom "visa" hur jag jämnt och ständigt sitter med bloggen haha!

Här har ni mina brännblåsor och som ni ser så är det inte bara själva blåsorna som är problemet utan också eksemen jag får utav plasten runt. Har till och med fått blåsor av själva plasten som börjat blöda. Nu har vi lagt som en slags läkande kompress mot blåsorna och sedan fäst det med endast en gasbinda.

Gillar